En alldeles typisk mulen novembertorsdag...

Jag och Elin har nyss ätit frukost. Idag ska doktor M ringa och kolla läget lite före stockholmsresan; Elin ska ju till Astrid Lindgrens och genomgå magnetröntgen och spinalprov. Det är lite resfeber i mig minst sagt. Jag har ordnat det mesta praktiska och tänkte börja med packningen idag. Antar att det är en blandning mellan naturlig oro inför att mitt lilla barn ska till ett stort sjukhus och sövas mm, och så en glädje och spänning inför att få resa tillsammans - första gången vi tre. Vi stannar i Stockholm i fyra dagar för att det inte ska bli stressigt och för att f¨å uppleva något mer än sjukhus. Det ska nog bli rätt bra.

Elin sitter och gurglar i sin stol, när jag svarar henne så ler hon lite sådär slugt som bara hon kan. <3 Det har varit tufft den senaste veckan, hon har varit på väldigt dåligt humör och varken jag eller
Igår försvann Maja utomhus och var borta i cirka två timmar, jag var förtvivlad och tänkte bara "inte en till..." men så hittade vi henne i gräset vid hagen. Stackarn, hon måste blivit rädd för det såg ut som om hon gömt sig där.
Idag verkar hon må bra. Tack och lov.

Nu ska vi försöka hitta på nåt fram till lunch.

Inte vilken dag som helst

Hipp hipp hurra!
Världens finaste, underbaraste lilla tjej blir 1 år idag. Fattar för mitt liv inte hur det året kunde gå så fort! Det känns som nyss fast det har hänt så mycket sen den gråa tisdagen Elin föddes. Hon har nog inte fattat särskilt mycket av vad det här med födelsedag handlar om. Vi har öppnat paket, lyssnat på firarhälsning i radion - jag önskade "Rockspindeln" till henne - och grattisen har vällt in idag.
På lördag firar vi med tårta och kanske ännu fler paket.

Våra nya familjemedlemmar Morris och Maja har tillbringat natten i badrummet, det gick bra och idag har köket utforskats. Morris ville gärna gosa med Elin, Maja är mer försiktig men satte sig tillrätta i mitt knä och kurrade lite idag. Det verkar gå bra med två stycken. Och toalådan vet de vad de ska göra med, tyvärr blev det en liten olycka eftersom Maja var nödig och badrummet stängt (upptaget).
Just nu är det jättestyst och lugnt i huset, Peter jobbar och Elin och katterna sover.
Det får väl vara dags att laga mat då...ooooorkar inte riktigt.

Kattig tisdag

Idag visar hösten upp sin bästa sida!
Det blev visst sovmorgon idag också, Elin ville inte somna i sin säng igår kväll och jag var dödstrött, så hon fick sova i vår säng. Händer inta ofta numera,hon lyckas alltid somna i sin egen säng och sover sen för det mesta bra där hela natten.
Efter en sen frukost tog jag och Elin en skogspromenad. Det är verkligen den skönaste årstiden nu! Frisk och klar luft, doften av höstlöv, sprakande färger och solen som silar in mellan träden. Mmm.
Ikväll utökas familjen med två småttingar. Våra kissar flyttar äntligen in! Jag köpte lite kattsaker på GeKås, så nu ska jag ställa i ordning lite grann innan vi åker och hämtar Maja och Morris. <3

Elins första resa

Det finns ju massor att skriva nu när jag gjort en så lång paus. Men jag tar en snabb update; jag och Elin är nyligen (förrgår natt) hemkomna från en tredagars minisemester i Ullared! Vi bodde i stuga med Elins mormor och morfar och min syster. Det var Elins första resa och för hennes del gick det bara bra, superbra. Hon är så himla fin och snäll, min lilla unge. <3 Sov som en stock i den lånade spjälsängen, knotade inte trots långa timmar i bil och barnvagn. Hon fick förstås en massa nya kläder, tyvärr hann jag inte ens titta på leksaksavdelningen eller babytillbehör, så presenter till ettårsdagen får inhandlas på hemmaplan.
Det var en upplevelse, och trots att jag i princip inte fått sova nånting (massa anledningar) så var det SÅ kul. Eftersom båten hem kom in sent på natten, sov vi över i stan. På lördagen packade vi snabbt in allt i bilen och drog österut för ett spännande besök på Katthamra gård. Ett besök både jag och Peter drömt om länge, och som absolut var värt att göra. Där kunde vi nog ha stannat länge, men det blev kväll och magarna kurrade så vi stannade i Roma och åt pizza.
Elin somnade tidigt och vi vuxna slöade lite i soffan med massor av gott att äta och dricka.

Idag jobbar Peter, jag och Elin tar det lugnt hemma och jag försöker packa upp och få ordning. Lättare sagt än gjort...men till kvällen är det nog klart. Massor av nyköpta prylar som ska hitta sin plats, massa tvätt, en stoooor trave disk. Jag fick äta lunch ensam, Elin hade nyss vaknat men somnade om igen (!) så det är tydligt att hon också är lite laggad.

Det är en alldeles typisk söndag, regnsmatter mot fönstren, repriser på tv och mjukisbyxor.
Snart börjar en ny vecka med viktiga grejer!

Söndag 28 augusti

Sköna söndag.
Elin är feberfri, äntligen. Fortfarande lite tagen dock, och aptiten har inte riktigt kommit igång ännu. Sovtiderna är helt uppåt väggarna. Somnar sent på kvällen och vaknar tidigt på morgonen, vill absolut inte sova i sin egen säng.
Lördagen var jättefin med värmande (stundvis iallafall) sol och bulliga, vackra moln på himlen. Vi tre var i Slite och gick på marknaden. Det kändes så mysigt att gå där med barnvagnen; vår lilla familj. =) Vi köpte inget annat än korv. Och så åt vi. Massor. Fick ont i våra magar. Elin låg och gosade i vagnen och kikade på myllret. Tjöt lite av glädje då och då. Slumrade en stund när det blev tråkigt.

Torsdag 26 augusti

Sen jag skrev sist har mycket hänt. Summan är att Elin nu varit krampfri; en vecka i morgon. Underbart är inte tillräckligt! Vår unge är sig själv igen, hon har bubblat av energi och glädje och bjudit våra nära och kära på kärlek och skratt i överflöd. Vår lilla familj har dessvärre åkt på en envis förkylning och nu har jag och Elin legat däckade sen i måndags. Men det är ändå rätt skönt på något konstigt vis, att få uppleva normala saker. Som en förkylning och feber.

Vi har varit med om en massa kul i helgen också och jag är så tacksam till livet, till de som stått kvar när det stormat och visat vad riktig vänskap och kärlek kan göra.

Nu ska jag se ännu ett avsnitt av True Blood, för sova kan jag inte och huvudet känns som en bikupa. Ute regnar det med jämna mellanrum, som om någon vred på en kran. Vi har nya sängar (köptes i söndags) och dom är toksköna.
ajöss

Torsdag 5 augusti

I brist på sysselsättning så skriver jag ett litet inlägg...
Tiden har annars fördrivits med flit idag. Jag städade badrummet, dammsög resten av huset, diskade och plockade undan grejor och var klar redan före lunch. Satte mig vid datorn och letade upp en dyna till Elins stol. Beställde en i avtorkbart tyg från Polkadot Design, inte billigast men snygg och förhoppningsvis praktisk om det räcker att tvätta den ibland och bara torka av mellan varven.
Åt lunch, bäddade rent i sängen. Elin vaknade och fick lunch. Visste inte riktigt vad vi skulle hitta på sen. Då kom mina föräldrar och räddade eftermiddan; jag bakade en snabb paj och vi fikade i trädgården. Pappa lyckades återuppliva lancer med nån reservdel från tyskland och nu går den som en klocka (nåja) igen. Det blir jag som får besikta den om nån vecka, för de åker till fastlandet och firar min moster som fyller 70 då.

Elin mår fortsatt bra. Doktorn ringde ikväll; det ska tas mer prover nästa vecka eftersom några av dem visade resultat som bör dubbelkollas. Bland annat verkar det finnas en brist på B12, men det är inte säkert att det är så. Hon ska i alla fall få en B12-spruta då också.
Lilla pumsan sitter just nu och vevar med armar och ben för glatta livet, tror hon menar att babysittern är trist och att hon vill göra nåt annat...
ses och hörs

Onsdag 4 augusti.

Sommaren har börjat likna höst; regn och sol om vartannat med friska vindar därtill. Just idag sitter jag och kontemplerar i trädgården med en fleecetröja s.om åker av och på m. ed jämna mellanrum. Elin sover i vagnen bredvid. Flugorna surrar, en hackspett bearbetar en av våra sneda tallar och från skogen på andra sidan vägen hörs något som skulle kunna vara hammarslag.
Livet känns omtumlande på gott och ont. Jag har tröttnat på att vara ett offer för saker jag inte kan påverka, därför vägrar jag nu leva med tankarna ständigt malande på sjukdom. Jag måste ge mig själv tillåtelse att vara glad. Älska. Njuta. Fortsätta. Eftersom jag inte kan vänta.
Elin finns ju här hos mig. Peter också.

Små små steg, medvetna steg. Har börjat köpa saker till hemmet, mig själv, familjen, istället för att önska att jag hade dem. Vill trivas nu, inte sen. Det kanske är att greppa halmstrån men so be it. Det ger kraft.
Ska göra ett försök att se över min fysiska hälsa - den är definitivt inte på någon bra nivå. Äta bättre, röra på mig. Börjar med att skriva matdagbok.

Nu räcker det för idag.

Söndag 1 augusti

Det har varit så jobbigt.
I fredags packade jag min väska och var beredd att dra; slippa hela eländet. Ville inte men kände att det just då var det enda jag kunde göra. Så mycket smärta; tårar; orden forsade plötsligt fram och jag antar att vi båda bestämde där och då att fortsätta kämpa. Släppa alla oförrätter och bara låta det vara som det är just nu. i behöver varandra så mycket. Älskar.
Det ska vara så, vi ska vara en familj.
Tog time-out från artighet och "borde". Läkte tillsammans och det gick att andas igen. Glädjen bor mitt i sorgen, livet pågår och det är bara att välja om man vill vara med.

måndag 26 juli

känner en enorm ilska idag; ilska mot folk som kastar bort relationer, som inte finns där för sina barn, som klagar och gnäller och tycker synd om sig själva och inte ser att den enda som är skyldig är de själva.
Faaaaaaaaaaaaaan heller att jag ska omge mig med sån skit längre.
Jag ska visa tacksamhet och vara ödmjuk inför livet så länge det pågår. Ösa kärlek över min dotter som är det finaste som finns, och över min man som gett mig denna skatt.

Inget mer finns att ångra om man hänger sig åt att leva livet medan det pågår. Och det måste finnas sorg och smärta likaväl som det finns glädje och ljus.

Jag ska från och med denna dag ärligt kliva av min höga häst och ta vara på mina spillror.

Lördag 24 juli

Det regnar och det regnar. Ganska skönt så länge man slipper vara ute...? Värmeböljan är kanske över nu. Igår kväll eldade Peter i vedspisen, det blev kanske lite för mycket värme men luften kändes bättre i huset i natt.
Natten, ja. Elin hade "bara" tre kramper under natten och sov däremellan ganska bra. Jag lyckades också sova hyfsat, men hade mot morgonen svårt att somna om. Jag låg och tänkte på allt och ingenting, försökte låta bli. Hade diazepamklysman på nattduksbordet och hoppades innerligt slippa använda den. Och det slapp jag.

Just nu sitter jag och förströr mig på internet medan badrummet är upptaget. Har plockat i ordning lite hemma eftersom S och C kommer över på fika i eftermiddag. Funderar på att lägga mig en stund, men Elin har sovit en bra stund så då vaknar hon säkert lagom till jag lägger mig...

Funderar nästan oavbrutet på hur jag, vi, ska gå vidare och hitta tillbaka till varandra. Kan vi det? Jag vill inte vara en av de som gett upp. Vi har något bra, vi borde kämpa. JAG BORDE KÄMPA.

Fredag 23 juli

Så otroligt trött, vi är båda trötta och tar ut all skit på varann. Hittar inget stopp på det trots att det sista jag vill är att slå in kilar i vår redan så påfrestade relation. Det är ju vi som ska hålla ihop, som ska gå starka tillsammans, men det funkar verkligen inte alls just nu.
Elin har trots höjning av sabrilexen inte blivit bättre ännu. Väntar, hoppas och försöker fokusera på att allt ska ordna sig.

Idag har det regnat hela dagen, välbehövligt och skönt. Luften har varit jobbig och värmen alldeles för tung. Min bil har pajat, vet inte vad som är fel. Peter är besviken över ett jobb han sökte men inte fick. och jag försöker bara hålla ut så det blir en ny dag.

torsdag 22 juli

Det har varit turbulent sen jag skrev sist.
Elin fick tillbaka kramperna förra fredagen; alltså idag snart en vecka sedan. Det blev mycket rörigt ett tag, orkar inte skriva allt, men vi fick träffa E:s nya läkare som är barnneurolog och hon drog igång en ordentlig utredning. Sabrilexen höjdes, eftersom dosen blivit för låg i och med att Elin vuxit och lagt på sig vikt, dessutom fick hon börja med ytterligare en medicin, Topamac (Topimax).
Idag har hon fortfarande kramper men mår förutom det bra. Fortsätter göra framsteg varje dag, jollrar, tar och ger kontakt, har god aptit och dricker bra. Hon är dock mycket trött, vilket kan bero på många orsaker - medicinerna, värmen m m. Hon vaknar ofta på nätterna och då har hon oftast kramper, men när de ebbat ut somnar hon om fort igen. Det tar hon igen på dagen också.

Det är sjukt varmt ute och de senaste dagarna har vi faktiskt hållt oss inomhus, jag har inte orkat vara ute. Städade igår och passade på att sova en stund tillsammans med min lilla stumpa. =)

Lördag 17 juli

Igår kom kramperna tillbaka. Jaga läkare per telefon, in till lasarettet, ny medicin, massa frågetecken, allt ska vi föräldrar hålla koll på och tjata om.
Orken tog slut och jag bara lät gråten komma. Ville inte längre hålla tillbaka. Blev liten i min mammas famn.
Livet känns fruktansvärt orättvist. Samma morgon oroade jag mig över min onda rygg, gladdes åt att jag lyckats låta bli att bita på naglarna i två veckor, längtade efter nästa bad i havet och funderade på vad jag skulle bjuda på till lunch.
Nu är det återigen väntan, oro och sorg. Men lillan är - så otroligt! - på topphumör, så glad har hon inte varit sen innan sjukdomen bröt ut, hon ger ögonkontakt, riktigt söker vår uppmärksamhet på ett sätt som överraskat oss! Igår kväll somnade hon i min famn, medan jag nynnade för henne sträckte hon upp handen till mitt ansikte och lät den vila där.Som tröst?
Givetvis kan hon inte förstå allt, men nog vet hon att vi är ledsna. Samtidigt gör hon mig så glad som ingen annan kan. Älskade lilla flicka.

Och jag skäms över att jag sörjer, sörjer att hon inte är det friska barn vi förutsatte att vi skulle få. Skäms så otroligt för den tanken trots att jag älskar henne mer än livet.

Vill ringa K, prata med någon som förstår, men jag är rädd för att jag inte ska orka hålla tillbaka gråten då.

Tisdag 13 juli

Värmebölja!!!!!

Snart en vecka har passerat med RIKTIG sommarvärme. Vi snackar inga mesiga 20 grader, nej det har passerat 30 och fortsatt. Det har slagit hårt mot nattsömn och ibland även humöret. I dagarna tre har vi badat; lördag och söndag blev det träsket. Elin tog sitt första dopp och gillade det stort! =D Vattnet var sådär ljumt så det knappt märks att man flyttar sig ner i vattnet. Underbart!
Igår, måndag, åkte vi längre för ett bad i Vitviken (Gothem). Det var såååååå skönt i vattnet så inte ens jag kunde fega. Jag och Peter fick till och med bada tillsammans, eftersom familjen e-v var där och erbjöd barnpassning. Elin fick inte bada där, fanns ingen skugga och jag är väldigt rädd om hennes hud. Kör inte heller med solkräm, bäst med tunna kläder och skugga för bebisar helt enkelt.
Efter badet svängde vi in på en loppis, där jag fyndade kläder till Elin - hela 8 fina sommarplagg! - samt 3 ugnsformar och en jättefin picknickväska som jag ska ha sygrejer och tygspill i. Allt för 80 spänn...! B)

Jag börjar få en gyllenbrun nyans, väldigt ovanligt för mig. Men fult är det inte.
Idag ska jag försöka göra så lite som möjligt för värmen tar verkligen på krafterna!
Puss

Tisdag 6 juli

Jag svänger otroligt, ser jag. Dagarna som gått känns långt borta så fort de passerat och när jag inte upplever positiva saker går jag snabbt in i mig själv och blir ledsen. Helgen har bjudit på så mycket god energi, härliga upplevelser och fina människor och då är sjukdom och tårar långt borta.

På söndagen blev vi plötsligt attackerade av en bisvärm. De fanns i båda skorstenarna, hundratals svärmande bin, det lät som om hela huset vibrerade. De kom ner i huset, vi fick panik, jag var dum och blev stucken. Vi tog Elin och flydde, tursamt nog skulle vi precis bli hämtade av pappa så vi hann plocka med oss lite grejer och dra. Det var otäckt; vi vågade inte sova i huset den natten. Nästa dag när Peter åkte hem var bina borta lika plötsligt som de kommit.
Förmodligen har det blivit för många bin i något samhälle, kanske det i boängen, och då svärmar bina. Otroligt otäckt att så plötsligt ha dem i huset, vi var livrädda främst för Elins skull.
Jag klarade mig utan någon allergisk reaktion, men ont som fan gjorde det!

Idag har jag tagit mig an städningen här hemma. Det behövdes verkligen; jag hade dessutom blivit röd i solen igår så det var inte svårt att hålla sig inne. Vädret passade på att bli molnigt och blåsigt också...
Ringde folktandvården och kollade om de tar emot nya patienter (Visby), det gjorde de inte för tillfället utan man fick sätta upp sig i kö och kallelsen kommer i såna fall till hösten.
Jag satte upp mig och hoppas det inte tar för lång tid, jag är orolig för en visdomstand som verkar trasig och jag skulle vilja bli av med den. Får försöka kolla om någon privat kan ha plats, men jag tror det kan vara svårt det med. Och dyrt.
HU!

I morgon ska vi med Elin till lassis och göra eeg igen. hoppas hoppas att det blivit någon förbättring, och att undersökningen går smidigt och bra som det gjort de senaste gångerna.

Godnatt

Torsdag 1 juli

En sån dag då allt känns hårt, tungt, fel, orättvist. Inget riktigt lindrar och jag är avundsjuk på alla föräldrar som oroar sig för vanliga bebisproblem. Tycker synd om mig själv, skäms, mår ännu sämre. Och runtomkring pågår livet. Jag sitter fast idag.

Nyss var vi en vanlig familj. Jag vet inte - ännu inte - hur jag ska förhålla mig till det, till allt, något. Kan jag inte bara vara här och nu? Slippa vara rädd.

Lillan, jag bär dig

Onsdag 30 juni

Sommaren fortsätter sitt triumftåg över lilla Gotland och vi njuter. Det enda man kan klaga på är att man blir lat av värmen...
Vi var på BVC med Elin igår, det var nära två månader sen vi var där sist, innan allt med sjukdomen startade. Hon är nu 61 cm lång och väger 7450 gram! Mammas lilla sumo. =)
Lena var väldigt glad att se oss, hon var ju orolig så klart och visste inte så mycket om vad som hänt. Jag ringde dit när spasmerna först kom och beskrev dem, men hon hade ju aldrig stött på detta förut och rådde mig att kontakta barnkliniken. Nu var hon ju informerad via lasarettet men vi fick berätta lite utförligare och hon var lättad över att se att Elin var tillbaka i gängorna. Det var en pigg tjej inne på BVC, pratade och tjöt =).

Jag köpte min första (nya) dator igår. En Acer one som är fantastiskt smidig och kostade 1990.-, helt klart prisvärt. Äntligen slipper jag den gamla harven efter trogen tjänst...bildskärmen började flacka för några dar sen och då visste jag att den snart skulle ha gjort sitt så att säga. Lägligt värre då att Stora Teknikaffären langade fram detta erbjudande.
Skitnöjd än så länge!

Då hade jag planerat att min skatteåterbäring skulle räcka till både dator och diskmaskin. Jag hade sett ut en sådan på nätet för under 2000.- men tvekade lite när frakten gick på 500 spänn. Idag var den borta såklart, när jag skulle klicka hem den....
Nåja.

Nu måste jag tyvärr väcka lillskrutt och ge henne medicin.

Måndag 28 juni

Nu är det VARMT. Sommaren är äntligen på riktigt. Nätterna är varma dom också, Elin sover i bara blöjan med ett påslakan över sig och ändå är hon varm. Vi satte upp en rullgardin i sivrummet häromdagen så nu är det i alla fall mörkt när vi ska sova, skönt. Lillan vaknar trots det flera gånger om natten, vet inte riktigt vad det är som felas henne alla gånger. I natt ville hon inte amma, men hungrig var hon för jag erbjöd välling och hon drack snabbt upp 160 ml. Sen somnade hon om med nappen efter att jag tills slut fattade att tummen inte räckte till.... ;)

Elin vaknade vid 6 och var hungrig igen, åt 250 ml välling! = O Sen vid nio när vi åt frukost var hon inte hungrig, konstigt eller hur...
Min far är här idag igen, fjärde dagen han hjälper Peter att riva i det som ska bli ny verkstad. Det är väl helt tomt där inne snart tror jag. under helgen har Peter spettat bort vår gamla trappa, otroligt vad han orkar min man. Vi hann faktiskt med en utflykt till Furillen också. Jag körde på smala (?) slingriga vägar och skumpade fram över potthålen. Tror att Peter fick nog, för han körde villigt bilen hem... Fint med en liten picknick i alla fall. Trist nog hade ingen av oss pengar med, då hade det blivit rökt fisk också.

Midsommarfirandet orkar jag inte skriva om, det var lugnt och innebar mycket mat. Jag var trött och på dåligt humör, kände inte alls för att vara värdinna och hade tyvärr en skitdag.
Men så är det här i livet, det går upp och det går ner.

Idag ska jag njuta av dagen fast jag är trött.
Älskar min fina familj! Elin blev förresten hela 8 månader igår...var tar tiden vägen???

Lördag 26 juni

Trött. På det mesta just nu. Och jag vet inte var jag ska börja ta tag i det. Känns bara för mycket vissa stunder och sen glömmer jag det nästan. Och så känner jag mig skyldig.

Men jag begär ingenting för jag förstår det inte själv.

Tisdag 22 juni

Kallt och ruskigt. Liknar höst, alldeles fel! Pappa sa att han mindes en midsommar med endast 8 grader. Hiu! Låt oss hoppas på något varmare väder i år tack.
Eftersom vädret ändå var skit, skämdes jag inte ett dugg över att hålla mig inne med Elin idag. Så jag plockade, rensade, slängde en del skit och slutligen tömde jag (med lite flytthjälp av min man) matrummet. Nu ska golvet skuras innan vi flyttar dit igen, då är tanken att vi ska ha köksbordet och soffan där och äta därinne även till vardags. Och därmed få ett rymligare kök med plats för diskmaskin och lite mer arbetsbänk bland annat. Blir nog jättebra så småningom.

Elin är skitpigg nu, trots att hon inte ens sover på nätterna. Helt tokigt! Antar att det är de ljusa nätterna som stör henne, för något annat har vi faktiskt inte ändrat på. Hon får också välling på kvällen så hungrig är hon inte, eller ledsen, hon är bara vaken och "pratar". Redan vid tre-fyra. En natt är ok, men det har varit så...säkert i över en vecka, och det är jobbigt. Att orka gå upp tidigt då är bara att glömma.
Men hon mår jättebra i det stora hela och äter jättebra, amningen har vi dragit ner till 2-3 ggr om dagen - då är det mest för mysfaktorn som vi ammar. Plus att det är viktigt att introducera nya livsmedel medan man fortfarande ammar eftersom risken för allergier och intolerans är som minst då. Elins mage verkar klara både havre, ris- och majsmjöl utan problem. Hon äter än så länge gröt och välling för 6 månader men det går fort framåt. Den mat jag lagar och ger henne till lunch och middag är ganska "bitig" och det klarar hon bra. Det enda vi provat som hon inte vill äta är majskorn, även i mixad form ratar hon dom.

Nu ska vi kvällsmysa lite.
Hejdå

Söndag 20 juni

Måste ju bara berätta,
Elin har suttit i sin tripptrapp-stol och ätit mat idag. Åååå vad hon var glad över att få sitta där igen! Uppallad med badlakan satt hon och mumsade lunch och berättade högt hur bra det var.
Sen sov hon gott i vagnen medan jag klippte gräs. Det växer som tokigt här ute.

Nu ska jag ordna en lätt middag, lite sill och potatis får räcka, sen har vi planerat att jag ska övningsköra lite.

Hej

Lördag 20 juni

Idag ska jag inte skriva om sjukdom.
Livet är skönt, sommaren verkar äntligen ha kommit igång och jag har lyckats bli röd på axlar och rygg. Igår såg jag och Elin det kungliga bröllopet på tv mest hela danvackert och mer underhållande än jag vågade erkänna. =)
Tänkte att vi skulle vara utomhus idag, men vädret har svårt att bestämma sig och då känns det bättre att vara inne och städa lite... Elin pratar om allt möjligt, vet inte om hon riktar sig till Kaninen som hon håller i famnen eller till mig. Hon börjar låta lite trött nu så jag ska lägga henne.

Kaffet smakade utmärkt idag.

Återkommer

Måndag 14 juni

Det EEG som gjordes sist visade en liten förbättring och preliminärt var det sista dosen Synachten som Elin fick dagen innan. Vår doktor ska ringa oss idag för att bekräfta detta och lägga upp en plan för fortsatt behandling. Vi hoppas ju såklart att Synachtendagarna ska vara över för vår del, det har varit ett helvete rent ut sagt att se vår dotter så fullständigt borta. När det var som tyngst hade jag svårt att känna mig som hennes mamma; hon var bara som ett paket och sorgen var så svart och tjock.
I går fick vi flera stora leenden från lilla prinsessan. Hon verkade också mer avslappnad i kroppen, rörde sig mjukt och huvudet hölls stadigt istället för att dunsa omkring. Vi var på 30-årskalas, det var varmt och stojigt och då tyckte hon att det fick vara nog. Trött och kinkig, men även det var lite skönt att se - normala bebisreaktioner av alla de slag är bra tecken!
När vi kom hem var hon nöjd och somnade gott. Vi passade på att hoppa in i den andra bilen på en gång så jag fick övningsköra. Och det gick bättre den här gången! Kände mig självsäker och fick det att fungera ganska smidigt. Det är ingen fräsch bil jag kör i, men då kommer jag bli riktigt vass... =) Lite godis och mys fick avsluta söndagskvällen.

Idag finns det massor att beta av, så jag får försöka se vad det viktigaste är.
Hoppas på fler leenden från lilla Elin, och ett positivt samtal från doktor M.

Onsdag 9 juni

Sommaren verkar trögstartad här på Gotland i år.
Klockan har nyss blivit 9 på morgonen, jag sitter i köket och ger Elin frukostgröt. Vi ska snart åka till lasarettet; det är dags för Synachten och provtagning idag. Dosen som nu ligger på 0,2 ska sänkas till 0,1. Hoppas det fortsätter gå bra! Den senaste veckan har hon kommit tillbaka lite mer varje dag, ögonen är öppna och hon kikar runt och ger ögonkontakt, aptiten är god, magen fungerar igen.... hon har också börjat röra på båda händerna och armarna!
I morgon är det också dags för nytt EEG. Håller alla tummar för att det nu ska synas en förändring till det bättre.
Nu måste jag fixa vidare så vi kommer iväg!

Lördag 5 juni

Idag kan vi konstatera att det går framåt. Elin har blivit lite piggare, lite mer vaken för varje dag nu. Hon tittar sig omkring, rör mer och mer på sig och i morse kom det också några små ljud. =)
Peter är på väg till fastlandet för att hämta vedpannan vi så småningom ska få vår värme ifrån. Så idag är jag gräsänka - han kommer hem med nattbåten om allt går som det ska.
Mor och dotter har ätit långfrukost och nu ska vi gå ut i trädgården, tänkte jag. Vädret börjar likna sommar även här.
I morgon ska vi till lasarettet - synachten och prover. Får be dem titta på Elins öga, det har varit rött ett par dagar. Jag har droppat bröstmjölk i det, och det verkar inte finnas något skräp där, men det måste kollas upp allt sånt där.
Det är för övrigt möhippa idag, men det fick vara för min del eftersom vi inte kunde veta i förväg hur Elin skulle må och sådär. Hoppas det blir en bra dag för dem, och att solen fortsätter värma duktigt hela dagen!

Tisdag 1 juni

Idag är jag säker på att jag ser små tecken, tecken på att det vänder. Men när man är på botten finns det bara en väg och det är upp.
Elins Synachtendos trappades ner igår, intervallet är förlängt till tre dagar också. Och det verkar som om hennes obehag minskat lite lite. Kanylen i hennes högerhand - som nästan suttit tre veckor - togs ur och hon blev mycket nöjd över att kunna stoppa handen i munnen, röra lite på fingrarna. I morse kändes även hennes vänsterhand mindre stel, jag hjälpte henne sträcka på fingrarna och öppna handen. Igår kväll fick hon bada ordentligt också och det verkade hon tycka var ganska skönt. Hon störs inte lika mycket av blöjbyte, medicin osv idag heller och det tar jag som ett tecken på att hon mår lite bättre.

Idag ska mina föräldrar hjälpa mig så jag kan storhandla, vi har slut på det mesta i matväg (utom korv och ost ;) ) och har inte vågat handla hem en massa än ifall vi skulle behöva vara på sjukhus igen, men nu känns det stabilt nog. Nån gång måste man släppa oron lite.
Elins farfar har varit här över helgen och det ha verkligen varit till stor hjälp, både psykiskt och rent praktiskt. Han höll oss sällskap på dagvården igår också och Peter har kunnat åka iväg och jobba lite. Elin fick även genomgå en skiktröntgen ( CT ) igår som gav ett bra resultat; man kunde inte se något onormalt där. SKÖNT!

I morgon är det dags för EEG igen. Hoppas på en minskning av hypsarytmin, men framförallt att det går lika bra med själva undersökningen som det gjort hittills.
Nu ska jag göra oss klara för avfärd till stan.

När livet vänds upp och ner

Turbulent.
Den 10 maj 2010 förändrades livet för vår familj. Elin fick kramper som visade sig vara symtomen på en sjukdom som kallas Infantil Spasm, eller Wests syndrom. Det är ett tillstånd som drabbar runt 30 barn varje år. Sjukdomen är en form av epilepsi som bara uppträder hos spädbarn och oftast debuterar mellan 3 och 7 månaders ålder.

Läser man på nätet finns det hur många skildringar som helst, och det var i alla fall för mig ganska dyster läsning. Så jag har valt att för tillfället INTE läsa något mer. Hur sjukdomen påverkar Elin vet vi i dagsläget inte.
Hon var inlagd på sjukhus 12 maj - 21 maj, sedan har vi fortsatt åka in minst varannan dag för provtagning, medicinering och undersökningar. 3 st EEG-undersökningar har vi redan hunnit med och en fjärde är bokad till onsdag nästa vecka.
Tack vare min magkänsla och envishet kom hon under vård snabbt - 3:e dagen efter att vi såg första krampen sattes behandling med Synachten in. Hon går fortfarande på en hög dos Synachten, men eftersom hon fått mycket kraftiga biverkningar sattes även Sabrilex in i torsdags och nu ska vi förhoppningsvis kunna trappa ner Synachtenet.

Just nu är Elin starkt påverkad av medicinerna. Hon är trött och sover nästan dygnet runt, vaknar korta stunder då hon blir hungrig. Synachtenet har kört hennes humör i botten, magen gör uppror, hon är uppsvälld eftersom det samlas vatten i kroppen, förmodligen har hon huvudvärk och hon mår allmänt skit. Natten till fredag mådde hon illa och skrek större delen av natten då vi hade gett henne första dosen Sabrilex.
Det är så långt ifrån hennes vanligtvis glada, lätta humör och busiga nyfikna personlighet.
Och det är det absolut svåraste för oss och hennes övriga familj, att se henne så nerdrogad och förändrad.
Jag börjar gråta när jag skriver det här, för jag kan bara hoppas att det vänder snart. Varje dag är en kamp mot tårar och tungsinne när man ser sitt lilla barn ha det så jobbigt.
Det är ett måste att försöka fokusera på att allt man gör, det gör man för att hjälpa henne.

Jag ska försöka fortsätta skriva om hur det går för oss, det är många som undrar och vill hjälpa och stötta. Det känns så bra ska ni veta, även om jag inte orkar prata med eller ens tacka er var och en. Men all kraft ni skickar suger vi åt oss!

Tisdag 11 maj

Usch.
Idag är det för en gångs skull jättefint väder. Jag och lillan har varit på promenad, men nu känns det verkligen jobbigt att vara på vägen så vi får hålla oss på gården. Jag sörjer lite men det är alldeles för riskabelt.
Jag har en klump i halsen som gör ont när jag sväljer eller vrider på huvudet, så jag ska väl till och bli sjuk nu... Peter verkar också ha fått något, han sa att halsen gjorde ont igår och under natten lät det ganska rossligt från hans sida av sängen. SJälv låg jag vaken långa stunder och funderade och oroade mig.
Det var något som hände igår som gjorde mig lite fundersam, i början orolig och ganska rädd. Men idag har jag slappnat av lite efter att ha varit i kontakt med vården och jag avvaktar och försöker tänka logiskt och lugnt.
Orkar inte gå in på vad det rör sig om, men hade det varit akut eller farligt hade jag inte suttit här och skrivit alls. Just nu hoppas jag det är överspelat men det vet jag inte säkert.

Behöver nog vara hemma så mycket som möjligt denna vecka. När man håller på att bli sjuk är det inte läge att fara omkring.

Torsdag 6 maj

Jag sitter och funderar på varför människor har ett sånt behov av att trycka ner varandra. Är det en rest från apstadiet, survival of the fittest? Jag vet, jag har också sådana stunder då man säger onödiga saker och kommenterar andra - det gör väl alla? Den som inte gör det kan få känna sig riktigt god och duktig då. Det jag försöker få fram här är; jag önskar att jag var bättre på att låta bli att värdera hur andra lever sina liv, vad andra säger och gör. Och även strunta i vad andra kan tänkas tycka om mig och mitt liv.

Nej, det har inte hänt något särskilt, allt är bra här. Bara funderingar.
Idag är jag och pyret hemma, skönt. Finns en del saker att göra, jag kommer bara inte igång. På sistone har jag känt mig väldigt slö, dagarna bara försvinner utan att jag fått ordning på nåt. Elin har bra rutiner så det borde inte alls vara svårt för mig att komma in i en bra sväng. Det ska bara finnas vilja... ;)

Den här månaden är det fattigt på bankkontot. Känns trist, för jag har faktiskt haft relativt gott om pengar sen Elin föddes men just nu har dom flugit iväg. Antar att jag lagt mycket på kläder till Elin bland annat... ja, inte är det nån kris direkt men känns som det helt plötsligt är mycket som kostar.

Nej, idag lät det negativt fast jag inte alls känner mig så.
Nu slutar jag.

Onsdag 5 maj

Idag har Elin varit på 6-månkontroll på BVC. Allt var bra, vi påtalade blåsljudet - som doktorn inte kunde hitta nu - och ögonrörelserna som Peter funderar på. Dessa kunde inte heller riktigt observeras idag, vi tänker att de kan ha försvunnit lite och att det med säkerhet har med musklernas utveckling att göra. Vi fick en remiss till ytterligare kontroll på barnmottagningen, så det känns jättebra, de tar oss på allvar och jag känner mig inte orolig. De ska lyssna på hjärtat då också för att än en gång kolla blåsljudet. Säga vad man vill om sjukvårdens försämringar och så vidare, jag är tacksam och glad för att Sverige har gratis (och faktiskt frivillig) barnhälsovård.
Även längd, vikt och så vidare var bra. Att vi kommit igång med smakportioner berömdes, och jag fick fråga allt jag undrade över angående näring och så vidare.
Elin har vänt sig från rygg till mage själv två kvällar i rad nu, men idag har hon ännu inte haft nån lust med det. =) Nä, man ska väl spara på krutet lite.

Vi var och hälsade på min farmor igår, hon fyllde 85 och vi åt två sorters tårta, massa kakor, bullar, choklad.... ojoj, jag som gått ner i vikt så brallorna blivit för stora - det är dom ju snart inte längre när alla ska fylla år hela tiden. ;)
Gick en prommis med Sofie och Tippy Bogegatan - Östercentrum - Bogegatan, hade Elin i babybjörnen och fy fasiken vad trött i ryggen jag blev. Det orkar man inte alls länge nu! Men hon gillar inte heller att hänga där nån längre stund, vagnen är oslagbart bäst.

Nu ska jag och lillan mysa i soffan. Peter är på bolags-seminarium i stan och kommer nog hem snart.

Torsdag 29 april

Ojoj, här var det stiltje!
Vi har haft fullt upp sen sist, min mamma och jag själv har fyllt år bland annat. Förra veckan var hela familjen också på öppet hus hos en av Peters kunder, så vackert och inspirerande hus där varje detalj är genomtänkt och personlig. Vi blev bjudna på god mat och vin och fick se en massa bilder från arbetets gång. Det har varit många inblandade, över 3000 arbetstimmar gjorda! Vi blev också bjudna på middag hos Pia och Staffan, gott och mysigt! Elin höll sig vaken långt in på kvällen bara för att få gosa och prata. =) Under helgen gjordes trädgården fin med hjälp av våra slavar - nej, jag menar mina föräldrar - krattning och eldning av den massiva lövmattan som avslöjade grönt, frodigt gräs. Det var varmt och soligt och riktigt skönt att vara ute. Alex var samtidigt här och hjälpte Peter på vedbacken, så nu är årets lass kapat och klyvt och väntar på att jag ska stapla. Lite har jag hunnit lägga upp, men det kommer ju snart en ny helg så då ska jag väl hinna lite till.

Vi har också fyndat en stol till Elin, en Tripp Trapp-kopia i vitt. Den ska nu skruvas ihop i rätt höjd och så ska jag sy (köpa?) en dyna till den. Stokkes dynor drar ett sjukt överpris, även begagnade i dåligt skick. Jag har kollat runt och bildat mig en uppfattning om hur jag ska sy en egen. Tygspill finns, så det ska väl kunna ordnas!
Lillan har provsuttit med lite kuddar som stöd och det gillade hon. Än kan hon inte sitta stadigt själv, men med stöd går det bra en stund och hon vill gärna komma upp och titta sig omkring. Vi har nu lyckats byta ut ett mål om dagen mot barngröt, ett stort steg för oss! Häromdan fick Elin också prova Sempers fruktbägare, det gillade hon. Annars när jag puréar frukt hemma brukar hon inte vara intresserad... men det kommer så småningom. Det märks att hon vill ha mer än mjölk nu.

Idag sov vi lite längre och blev väckta av ett gäng irriterande flugor som absolut ville kittlas och landa i ansiktet. "Bebisligan" var hos oss och fikade igår, Elin sov inte innan och inte heller efter. Så det var en mycket trött tjej som törnade in en timme tidigare än vanligt igår kväll. =)
Idag regnar det och jag tror vi ska passa på att slappa när vi har schemat tomt. Imorgon är det valborg, lite lösa planer finns och vi har bjudit in lite folk men inget är spikat än.
Det kan gärna få bli fint väder och lite varmt så man får göra grill-premiär.

Dags att slita sig.

Måndag 19 april

Inatt kunde Elin sova. Så himla skönt att hon är på bättringsvägen! Det var lite rossligt på morgonen och efter amningen kräktes hon lite. Näsfrida verkligen AVSKYR hon, men det var enda sättet jag kunde hjälpa på. Det är en bra mackapär, men Elin gillar inget som kommer i närheten av näsan. =/
Vi var uppe lite extra tidigt idag, så vi var hemma från promenaden redan strax efter tio. Posten hade inte kommit än - jag väntar på ett par ballerinaskor från H&M som jag bytt storlek på. Borde dyka upp den här veckan?
Min mamma fyller år i morgon, så jag sms:ade just att jag och Elin kommer dit en stund och grattar. Borde inte vara några problem eftersom E är feberfri och ganska pigg idag, och vid mamma/mormor tar vi det lugnt.
På onsdag var det planerat att vi skulle träffa mammagruppen på öppna förskolan, men det hoppar vi nog över så det inte dyker upp nån ny äcklig smitta. Jag har inte fått svar på mitt mail till korpen angående babysimmet som startar på torsdag, så det ser inte ut att bli någon kurs för vår del just nu. Vad jag förstår så blir det inte fler kursstarter förrän efter sommaren heller, men det gör inget - då hinner Elin bli lite större, kunna sitta själv och lite så, plus att jag hinner fundera på om jag verkligen tycker det är värt 1200 kr. Det finns ju så mycket annat som kostar pengar... betänketid helt enkelt.

Idag ska jag fortsätta med mina städinsatser, jag tar lite här och lite där så hinner det varken bli jobbigt eller för tråkigt. Igår gjorde jag rent i kylskåpet, kalkade av vattenkokaren, dammsög lite, tvättade och plockade med grejer till och från vinden.... just nu är det tvättmaskinen som får smaka lite ättiksprit och så blir det nog lite mer dammsugning.

Söndag 18 april

Jag har inte haft tid att skriva inlägg på bloggen, min lilla skrutta har blivit sjuk!
Hon började rossla och hosta natten till fredag, kippade efter andan och kunde inte ligga i sängen. Efter en tuff natt utan sömn ringde jag barnmottagningen och blev rådd att åka med Elin till akuten. Det gjorde vi och där fick vi träffa två jättebra läkare, lyckligtvis lät allt bra och hon syresatte sig till 100% så vi fick åka hem igen.
ST-läkaren som undersökte henne först hittade ett mycket svagt blåsljud på hjärtat, så det ska vi ta upp med barnläkaren på 6-månaderskontrollen. Tydligen är det vanligt på småttingar, och de flesta växer bort och har heller ingen påverkan på barnet.
Elin har haft det riktigt jobbigt i tre nätter nu, hon har massa slem i luftvägarna som hon inte kan få upp själv. Feber har hon också haft, men inte så hög temp, idag har det gått ner till normal temp vad det verkar. Rosslet har flyttat upp till näsan, så med lite tur är det på väg att ge sig snart.
Jag är trött...

Tog ut Elin på promenad strax före lunch idag och då somnade hon gott i vagnen. Jag hämtade mjölk på Trägårds, så nu ska jag avnjuta en stor kopp kaffe med en bit chokladkaka. Mums!

Peter är ute i När och ska rita och fota vid en grav som han ska undersöka. Kan inte vara särskilt kul , för det blåser helt löjligt mycket. Och vid havet dessutom... nä, inte avundsjuk.
Mors!

Torsdag 15 april

Här sitter jag med choklad i ansiktet. Eller nej, inte riktigt - bara en ansiktsmask som VERKLIGEN doftar choklad. Och ser ut som chokladsmet (eller bajs, enligt P.) så man vill bara äta upp den... oooh the pain. ;)

Igår hann jag inte blogga alls; vet inte riktigt vad som upptog så mycket tid. Jag var hemma och tog igen på tvätt och lite städning, men då brukar jag ju lyckas smita ifrån till datorn? Nej.

I tisdags var jag och Elin på dejt med "mammagruppen", vi var tre mammor med bebisar som fikade och promenerade. Det blev en riktig långfika hemma hos C, som bor jättefint högst upp i ett av Visbys nyare lägenhetsbyggen. Sen gick jag en sväng på Åhléns innan jag drog mig bort till Elins mormor och morfar.
Jag kunde inte motstå att köpa en liten vagn fylld med uteleksaker till Elin;hon kommer förmodligen inte vara "färdig" för dem denna sommar, men nästa i alla fall!
Lägger upp en bild...



Idag har vi försökt oss på en promenad, men jag tyckte trafiken kändes för jobbig så jag vände efter en kort bit. Elin somnade i alla fall, vilket inte brukar vara för svårt på förmiddagarna. Resten av dagen tänkte jag bara ta det lugnt och njuta av att inte behöva ta itu med något speciellt.

Måndag 12 april

Idag har min energi återvänt! Vädret har kanske en stor del i det, solen skiner och det är inte iskallt! Jag gick en lång promenad med Elin i vagnen på förmiddan. Kände för att prova framkomligheten i skogen - det var inte lätt, men säkert bra för kroppen att få jobba lite. Svetten flödade och Elin sov som en stock på de kulliga stigarna.
Väl hemma igen staplade jag upp den kluvna veden och "städade upp" en aning på vedbacken. Nu är det klart för mer klyvning...
Lunchen intogs ute i lä vid väggen. Jätteskönt! Jag rullade dit glasbordet och två stolar sen, så vi kan sitta där och fika i vårvärmen.
Efter drygt 3 timmar utomhus kände jag mig ganska klar, så jag gick in med Elin som sov ytterligare en liten stund innan hon ville äta. Nu en timmes ammande senare ligger hon på golvet med sitt babygym och jag har intagit mellanmål framför datorn.

I morgon blir det kanske Klapp och Klang i Visborgskyrkan, beror på om några fler från mammagruppen ska gå. Vi håller på att maila runt för att dra ihop till en fika i alla fall, så någon sorts träff blir det nog hur som helst. Hoppas i så fall att vädret är lika fint i morgon!

Söndag 11 april

Just inkommen från en kall och dimmig promenad. Det gjorde gott, jag har känt mig rastlös och slapp när vi haft uppehåll. Men väljer man rätt tid så är det bra att gå längs stora vägen. Söndag förmiddag verkar vara helt perfekt. När vi nästan var hemma mötte vi "granne" S, som cyklade upp sig inför vätternrundan (tror jag att det är) som går av stapeln om cirka två månader. Duktigt av en som aldrig gillat att cykla, enligt egen utsago. =) Själv har jag inte tillräcklig disciplin för att hålla på med saker som inte roar mig!

Igår tog vi ut mitsun - jag har inte kört bil sen början av oktober. Och det gick väl ganska bra, ända tills vi kom till stan och jag skulle parkera utanför Coop. Då blev allt fel och jag kunde verkligen inte tänka alls, fy fan. Kände mig totalusel och inte var det nog. Nästa stopp blev Willys, då var jag redan stressad av att det gått dåligt så det blev kärringstopp och motorhack och jag vet inte allt. Kände mig minst i världen och grät en skvätt medan Peter var inne och handlade. Han fick köra ut till Slite, för jag orkade inte mer.

Elin blev akut hungrig i bilen och ville inte vänta på maten. Jag blev åksjuk, kanske mest som en reaktion på all stress. Vi kom till vår destination, men där var det stojigt och varmt och jag mådde inte bättre så när Elin somnade vid bröstet åkte vi hemåt.
En snabb sväng förbi vänner S och P, sen hem för att fylla på med mat i alla 3 magar. Jag var kanontrött hela kvällen, men Elin var precis som kvällen innan jättepigg. Nån gång efter elva la jag henne i spjälsängen fast hon fortfarande var vaken, den här gången funkade det bra och hon somnade där till slut. Skönt.

Söndagen har inte medfört vårväder, det har varit skitkallt idag, så förutom förmiddagspromenad och en snabb vända för att ställa ut plaståtervinning vid vägen, har jag spenderat dagen i soffan med Elin. Pigg och rastlös. Min lilla tjej. <3

Lördag 10 april

Oooooh, vilken lycka att få sova åtta timmar i sträck!
Lilla skruttan verkade okuvlig igår kväll, trots pyjamas, torr blöja, mys i knät och närmast oändlig amning, var de blå ögonen vidöppna och hon skulle prata prata prata - inte sova.
Vid tolvtiden somnade hon äntligen, men det var lite oroligt ett tag och hon skrek till i sömnen men kom slutligen till ro och sov sen gott ända till morgonen. Då var det som vanligt en pigg och pratsam tjej som väckte mig. =D

Igår var jag i stan(och Elin, förstås) och fördrev tiden med lite shopping. =) Egentligen skulle jag bara göra lite ärenden, men vem kan motstå reaskyltar...... hehe. Det blev ett par jeans och en luvtröja (munkjacka? Vad kallas såna numera?) som fick följa med hem.
Mammakroppen passar inte riktigt i de kläder jag hade före graviditeten, kilona är borta men formen har ändrat sig! Och även mannen sa faktiskt att jag var värd lite nya kläder, så då får man passa på...

Idag ska vi bila runt litegrann, först till Visby och sen Slite. Får se om jag törs köra? Jag har ju gjort mitsubishin fin efter att pappa var här och fixade bort låsningen på hjulet. Milt våld är befogat ibland.
Nu ska jag släpa upp P ur sängen så vi kan äta frukost.

Torsdag 8 april

Sådär! Lillan har somnat och frid råder i huset. Peter har åkt iväg till revisorn och brasan i vardagsrummet är färdig, liksom dagens facebook-koll. Kaffe har jag fått i mig också. Solen skiner som en tok (nu ser jag hur skitiga våra fönster är) och det skulle kunna vara riktigt skönt ute idag.
Efter flera dagars vedstaplande - plus däckbyte på "min" bil i förrgår - så känns ryggen riktigt gammal och skraltig. Tog en stund innan jag vågade röra mig i sängen i morse, så jag bad Peter gå upp och byta blöja på Elin. Han var ju vaken för en gångs skull...;)

Elin växer och utvecklas nästan för snabbt för att hennes föräldrar ska hinna med. Snart sex månader gammal! Ringde bvc och bokade om hennes läkartid idag. Så läste jag lite om utvecklingen runt sex månader, och det verkar som om alla steg finns representerade; hon tjuter, skrattar, jollrar och testar rösten all vaken tid. Kroppen ligger i hårdträning - rulla, gripa, sprattla, knipas, hon försöker vända sig, drar sig upp till sittande när man håller henne i händerna, arbetar frenetiskt för att krypa iväg när hon ligger på mage. Och allt, ALLT ska stoppas i munnen för undersökning. =)
Att hon är född en månad innan BF märks inte där i alla fall. Men jag tänker ibland på om det kommer visa sig i framtiden, om något kommer vara svårt för henne eller om det finns hinder vi ännu inte kan se. Oroar mig gör jag inte, det finns inget vi kan göra innan och så vitt vi vet nu så är vår lilla tjej fullt frisk och växer och utvecklas som hon ska.

Nu ska jag kolla mitt tyglager, har ett halvt påslakan till Elins säng som behöver en baksida. Och spillbitar har jag gott om.

Premiär

Jaha okej, jag bestämde mig för att försöka blogga igen. På en riktig bloggplattform... kanske kan vara kul att återgå till den här tiden i livet senare?
Får göra ett långt inlägg imorgon eller så, min prinsessa är på alerten och själv är jag sugen på middag.