Jag svänger otroligt, ser jag. Dagarna som gått känns långt borta så fort de passerat och när jag inte upplever positiva saker går jag snabbt in i mig själv och blir ledsen. Helgen har bjudit på så mycket god energi, härliga upplevelser och fina människor och då är sjukdom och tårar långt borta.
På söndagen blev vi plötsligt attackerade av en bisvärm. De fanns i båda skorstenarna, hundratals svärmande bin, det lät som om hela huset vibrerade. De kom ner i huset, vi fick panik, jag var dum och blev stucken. Vi tog Elin och flydde, tursamt nog skulle vi precis bli hämtade av pappa så vi hann plocka med oss lite grejer och dra. Det var otäckt; vi vågade inte sova i huset den natten. Nästa dag när Peter åkte hem var bina borta lika plötsligt som de kommit.
Förmodligen har det blivit för många bin i något samhälle, kanske det i boängen, och då svärmar bina. Otroligt otäckt att så plötsligt ha dem i huset, vi var livrädda främst för Elins skull.
Jag klarade mig utan någon allergisk reaktion, men ont som fan gjorde det!
Idag har jag tagit mig an städningen här hemma. Det behövdes verkligen; jag hade dessutom blivit röd i solen igår så det var inte svårt att hålla sig inne. Vädret passade på att bli molnigt och blåsigt också...
Ringde folktandvården och kollade om de tar emot nya patienter (Visby), det gjorde de inte för tillfället utan man fick sätta upp sig i kö och kallelsen kommer i såna fall till hösten.
Jag satte upp mig och hoppas det inte tar för lång tid, jag är orolig för en visdomstand som verkar trasig och jag skulle vilja bli av med den. Får försöka kolla om någon privat kan ha plats, men jag tror det kan vara svårt det med. Och dyrt.
HU!
I morgon ska vi med Elin till lassis och göra eeg igen. hoppas hoppas att det blivit någon förbättring, och att undersökningen går smidigt och bra som det gjort de senaste gångerna.
Godnatt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar